Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen
Vid sammanträde för muntlig förberedelse inför vattenrättsdomaren i
Söderbygdens vattendomstol den 3 mars 1964 rörande grundvattenuttag ur Alnarpsströmmen
diskuterades bland annat Alnarps-
strömmens kapacitet.
Det framfördes då att före den rättsliga behandlingen borde klarläggas de hydrauliska förutsättningarna för ett optimalt utnyttjande av Alnarpsströmmen.
Efter denna diskussion enades representanterna för de berörda vattentäktsägarna om att låta utföra en gemensam utredning om Alnarpsströmmen. Som följd av detta beslut bildades den 15 maj 1964 Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen.
Sedan 2009 pågår en översyn av verksamheten och verksamhetsområdet. Avsikten är att ombilda kommittén till ett Grundvattenförbund.
Alnarpsströmmen
Alnarpsströmmen är ett begrepp som för olika personer har och har haft
skiftande innebörd och betydelse. Med Alnarpsströmmen avses i allmänhet det område som
begränsas av grundvattendelaren, enligt nedanstående översiktskarata, samt den akvifer som
finns i Alnarpsdalen och i kringliggande kvartära lager och kalkberg och vars vatten avrinner
mot Öresund.
Undersökningrana av Alnarpsströmmen började långt tidigare än Samarbetskommitténs
bildande. Redan 1889, när det stora grundvattenmagasinet upptäcktes, lät
Malmö stad undersöka ett område med artesiskt vatten vatten mellan Malmö och Romeleklint. Ytterligare
undersökningar medförde att Malmö 1901 kunde ta i drift en ny vattentäkt - Grevietäkten.
Alnarpsströmmen har en maximal kapacitet av 25 miljoner m³ per år. De största uttagen gjordes 1948 och 1971
med drygt 18 miljoner m³ per år. Därefter har uttagen minskat till under 10 miljoner m³ per år de
senaste åren.
Tack vare att det grundvattenförande magasinet är täckt av mäktiga lager av moränleror är vattnet relativt
väl skyddat mot föroreningar. Vattnet har även en hög ålder.